Uppfostran

Boerboeln är en hund som kan vara mycket envis, men som samtidigt är mycket förarvek gentemot sin ägare. Dessa egenskaper gör Boerboeln till en något svår hund att fostra och rasen lämpar sig inte till förstagångs ägare. Rasen är pga av dess historia envis, vilket kan vara positiv eller negativ beroende på hur man använder sig av denna envishet. En mycket konsekvent och ibland sträng hand krävs, men man får aldrig glömma att rasen samtidigt är mycket människokär gentemot de personer hunden känner och hunden är därmed sensibel. Söker hunden kontakt efter en tillrättavisning ska man inte skicka iväg hunden. Framförallt hundens mycket utpräglade vaktinstinkt gör att man under inga omständigheter vill försumma hundens fostran sedan den är valp – en ouppfostrad eller fel uppfostrad Boerboel är något man under inga omständigheter vill ha i hemmet.

Vi rekommenderar att använda sig av klickermetoden för att fostra och träna en Boerboel. Samtidigt måste gränser sättas bestämt och konsekvent. Att enbart använda sig av positiv förstärkning i uppfostran fungerar inte med alla Boerboel. Det är alltid så man börjar och bör vara ett förstahandsval, men man ska inte sky infrån att använda ett lite hårdare nackgrepp, ett nyp i örat eller en sträng ton ibland. Det är viktigt att man tar hänsyn till valpens utvecklingsperioder när man fostrar den för att lyckas bäst. Man får inte glömma att Boerboel som andra stora raser utvecklas något långsammare mentalt än mindre raser, vilket resulterar i att hunden under de första 1,5 – 2 år en enbart kan koncentrera sig under mycket kort tid åt gången (ca 1 – 2 minuter). Detta bör beaktas vid t ex spår- eller lydnadsträning.

En stor del av uppfostran av en Boerboel bör handla om kontaktövningar. Man behöver inte sikta på elitnivån vad gäller hundens lydnad (även om det är fullt möjligt att uppnå denna lydnadsnivå med en Boerboel), utan det räcker gott om hunden har en grundläggande lydnad och fostran. Den måste å andra sidan sitta kompromisslöst.